Stress

När klockan ringer vid halv sju vill jag inget annat än att stänga av den. Det har äntligen blivit ljusare ute och solen lyser in genom mitt fönster vilket gör att det är så där perfekt varmt i rummet. Jag samlar ihop all ork jag har och sätter mig upp i sängen. Går fram till datorn och sätter på spotify samtidigt som jag försöker tänka ut vad jag ska ha på mig idag. Till slut blir det en svart, tight kjol, prickiga strumpbyxor, en star wars-tröja och en grå kavaj. Jag går ut i köket och tar en macka som jag äter samtidigt som jag korvar upp håret i en knut där bak och flätar luggen till två små flätor på varsin sida av huvudet som fortsätter bak och in i knuten. Puder, mascara, läppstift, den sista biten av mackan propar jag in samtidigt som jag lägger ner allt jag behöver för dagen i väskan. Plånbok, nycklar, mobil, läppstift, glasögon. Så där. Jag borstar tänderna samtidigt som jag stänger av datorn och springer sedan till badrummet och sköljer tanborsten. På med lite parfym. Springa till hallen. På med skorna. Jackan tar jag i handen och sätter på i hissen. Jag high-fivar med mig själv för att jag varit så effektiv och springer mot tunnelbanan. Jag rycker åt mig en metro innan jag går på tunnelbanan och försöker förtvivlat få en sittplats, men förgäves.

När jag kommer av tunnelbanan springer jag in på kiosken i närheten och köper en kaffe som jag häller i mig på väg till min praktikplats där jag ska vara några veckor framåt. Jag får kramar av några av barnen och sätter mig ner för att hjälpa dem att rita. "Rita ett godisland, fröken!", "Hur skriver man mitt namn? Hur skriver man ditt namn?". Så håller vi på ett tag och låter de vanliga rutinerna (gå ut, gå in, leka, äta lunch, vila, rast, leka, leka, gå hem) flyta på. På vägen hem är jag utmattad och köper en cola i automaten för mina sista växelpengar. När jag kommer hem sätter jag mig och pluggar.

Jag praktiserar två dagar i veckan och går i skolan tre, och har lika långa dagar som vilken vuxen människa som helst. Sedan förväntas jag sitta och plugga någon timme om dagen också. Jag förväntas tänka på min framtid och lyckas. Samtidigt som jag ska ha fritid och njuta av livet som ungdom.

Vad kan jag säga? Jag är så stressad att jag gråter varje dag.